Idag kände jag en slags lättnad när jag vaknade, jag är inte bunden till någon och behöver inte på något sätt bry mig om gamla ex som försöker ge mig dåligt samvete osv. Jag är säker i mig själv, så vem bryr sig? Jag klarar mig lika bra med kille som utan kille, jag är hellre ensam än att vara med någon som inte är rätt. När jag satt här och googlade för en stund sen så hittade jag en grym lista på 100 skäl till att vara singel och singellivet steg verkligen i mina ögon. Det är klart att om man hittar någon man verkligen gillar och som allt känns riktigt bra med är jag redo att konvertera till förhållandevärlden men tills dess lever jag på singellistan och har de gött! Så alla olyckliga, lyckliga, glada, missnöjda eller nöjda singlar lev livet förfan, det gör jag!
En blogg om kärlek, obeskrivlig vänskap, livet, skolan, fiskar, sockervadd, killar, ahlgrens bilar, frosties och allt som livet har att erbjuda.
onsdag 30 november 2011
söndag 27 november 2011
När du går över floden
Idag är ingen vanlig dag för idag är det första advent och det är ju härligt, ett steg närmare ett gött jullov! Idag har ja påbörjat lite på en julklapp men eftersom det blåser nått så vidrigt här så har det cpat till inspelningarna, så jag får glatt sätta mig en mindre blåsig dag och spela in på nytt. Dock behövs det ändå för att ja bara gjort utkast på låtarna. En mysig låt fast sorglig finns med bland de utvalda, " När du går över floden" av P.Karlsson. Den är supervacker men dyster samtidigt som den är lite tänkvärd. Detta skall bli antingen första eller sista låten på min julklappsskiva, idag bjuder jag på ett litet halvdåligt utkast bara för att jag är så snäll.. ibland. Nu ska jag käka en pepparkaka så jag blir ännu snällare, pusspuss.
lördag 26 november 2011
Mitt inre?
Varför vänder jag mig inåt? Varför kryper jag hellre in i mig själv än att dela med mig av vad felet är, är jag rädd för att möta verkligheten? Är jag rädd för att möta sanningen, den riktiga sanningen? Kan det vara så att jag någonstans söker efter tid, tid för att bearbeta livets alla påfrestningar inom mig själv.. litar jag inte på att man inte alltid behöver bearbeta allt? Kanske är jag rädd, rädd för att komma någon för nära och rädd för att tappa taget om någon.. kanske vänder jag mig inåt för att inte se va jag fångar eller vad jag förlorar. Jag kanske finner styrka i mig själv genom att jag hela tiden bearbetar.Samtidigt släpper jag taget om det jag har och griper tag i det jag förlorar, strävar jag efter att få tillbaka det jag tappat när något går tokigt eller strävar jag efter att hålla allt inom mig för att hellre släppa det jag fångat. Ibland kan jag fråga mig själv om jag reagerar inåt för att jag på något sätt försäkra mig om att känna mitt hjärta eller kanske för att inse att jag letar efter mitt hjärta, jag kanske hittar det ibland.. kanske jag någon gång blir förtvivlad över att jag inte känner det? Bjuder på en härlig gammal go bild som jag hittade på datorn, time is flying.
Om man inte förstår sig på sig själv, hur skall man då kunna förutsätta att andra skulle göra det?
Världens bästa farfar
fredag 25 november 2011
knark för kvällsmaten.
det sägs att resan är målet, men då har det alltid talats om resan till, inte från. Det är faktiskt resan från målet, man summerar vad man gått igenom, bra som dåliga, och värderar de nya erfarenheterna. Det är oundvikligt att inte tro att resor förändrar och påverkar, men det är först på just den här resan som jag bland annat befinner mig i nu. Resan från målet. Det är därför inte konstigt att resorna hem är ofta, om inte alltid, tystare och stillsammare än resorna till målet. Men ett lugn behöver inte indikera en dystrare känsla, långt ifrån. visserligen är man inte full av spring i benen när man mår en aning sämre, men ett tyst leende kan lika gärna vara starkare än det kaotiska tjutet som uppstår när lyckan är total.
Finns det ens en resa från målet? För oavsett åt vilket håll du reser åt så är det alltid ett nytt händelseförlopp som trycker mot hörnet du håller på att passera.
Carro sitter bredvid mig och läser en bok, tittar då och då ut genom fönstret och drömmer sig bort med hjälp av just summeringen av sin resa och den bok hon läser. ett leende försvinner, ett leende kommer till. En hand genom frisyren för att rätta till den så den hamnar på det där viset som det egentligen bara hamnar på i en modetidning. En annan sitter och klappar händer, en tredje pratar med en kompis.
Jag befinner mig i den process som folk i vardagsprat vill helst slippa och få gjord på ett så smidigt och snabbt sätt som möjligt. Transporten mellan punkt A och B. Är det så illa att befinna sig i denna smältningsprocess? Det är här vi kan dela upplevelser, andas ut från vardagens stress som vi redan har minimerat tiden på för att få så mycket som möjligt gjort och överstökat. Vore det verkligen så smart då att vilja minimera ännu en punkt i livet? Jag anser själv att det finns inte mycket som är bättre än att plugga in musik i öronen och se landskapet passera jäms med tankar om allt möjligt som blåser förbi och fastnar i lövverken.
När en större del av dina reseminnen fastnat i lövverken utanför, startar en ny process av fokus för att på nytt sikta in sig på det nya målet, den nya resan. Därför rekommenderar jag att du skall ta dig tid att tänka igenom och sammanfatta det som hänt, för om det blir för mycket bearbetning på en och samma gång så gör inte ens lövverken sin nytta.
Carpe Diem och have fun på din nästa resa.
/V
onsdag 23 november 2011
Stockholm foräver!
Hej som fan, nu är vi på ett tåg... eller vi har vart det i 3,5 timmar hehe. Det är mysigt, vi lyssnar på Talk dirty to me och älskar med Kryptoniter muuuums! nu skall vi strax gå av tåget vilket gör att vi inte kan skriva så mycket.... men vi kommer tillbaka sen igen hoppas jag, sen blir det musikal och vi ska käka för MIN mage typ döööööör av hunger.. tror jag. Kissnödig tror jag bannemig att jag är också, love life! Nu skall vi äga i huvudstaden, stockholm eger!
PUSS
söndag 20 november 2011
Fläskläpp och helknäpp
Okej idag har jag vart riktigt produktiv faktiskt, ärligt talat! Efter att ha käkat en myspysig frukost hos farmor och farfar åkte vi bort och handlade lite. Efter en storhandling på ica tog jag mig hem för att börja sätta mig ned med lite historia och jisses vad bra det gick.. jag kommer skriva åtminstone en helgrym artikel och jag känner mig asnöjd! Efter ett par timmars historiaplugg skrev jag loggbok för både historiaarbetet och för projektarbetet och de känns supergött verkligen, efter att blivit klar med det så satte jag mig tillrätta med Jonas Gardells "Om Jesus" och av de tre kapitel jag skall läsa har jag läst och sammanfattat 2 stycken. Alltså har jag bara ett kapitel kvar och sedan är det typ finito för ett par veckor fram! Nu skall jag fortsätta så jag någon gång blir klar och sen blir det att öva svenskatal för hela slanten, fast jag tror att jag inte kommer göra det bättre än så det redan är.. haha. Om inte annat kan jag lägga in nådastöten imorgon och sen behöver jag bara prata lite på tisdag, så går det som det går.. och går det dåligt kan jag skaka av mig det när jag sätter mig på tåget till Stockholm för att ha tre goa dagar med goa människor! Jag måste faktiskt erkänna att jag gillar Jonas Gardell men han är lite för intellektuell för mig i de stackars tre kapitel som känns som en hel roman. Det är bara att bita ihop antar jag, på tal om bita ihop och sånt så har jag fått en fläskläpp.. hell yea!
tisdag 15 november 2011
Rythm of love
Okej idag är det tisdag och av nån anledning är jag väldigt lätt om hjärtat idag, det är faktiskt skönt får jag säga! Grymt bra dag i musiken och alla ägde, ni är duktiga kompisar. Jag skall passa på att ge ett tips till allmänheten nu medan jag minns det, ät aldrig för mycket färsk ananas vid ett och samma tillfälle.. jisses. Min tunga var dubbelt så stor och läpparna kändes megastora, helt galet va det.. trots att det var jättegott! Tillbaka till musiken, jag är verkligen så himla kär i Dan Anderssons texter och med tanke på att min farfar gillar de också skall jag nog fixa en liten julklapp till honom hihi. Nu är det snart bara 2 månader tills jag drar till Thailand och det skall bli såhäääär gött att få lite färg och dricka lite kall go öl i värmen. Förövrigt är jag lite småsugen på att tända ett par värmeljus och gå och krypa ner under täcket och mysa, känner att det låter som en helt okej mysig idé faktiskt. Nej nu tänker jag bara öka mysfaktorn till max, trots detta ar jag ju ingen att mysa med.. men vad tusan man får göra det bästa av allting!
Lite stämningsmusik
måndag 14 november 2011
Mjaaaaauuuuw
Jag sitter här och funderar på om min fot har somnat för att den är kall eller för att jag suttit på den, men jag kommer inte fram till någon slutsats. Egentligen har jag inte ens tid att häcka här med tanke på att jag skall ha lärt mig ett tal tills i morgon och jag skall ha skrivit reflektioner om en bok på engelska, love life verkligen! Att min fot inte kan vakna snart, jag börjar hamna i stadiet där även vaden börjar domna bort och man kan nästan inte låta bli att skratta över hur konstigt det känns.. något som är ännu mer kul är när man försöker gå på en fot som somnat, det är helt galet! Nog om fötter, vi kan prata om armar istället? Nej, men idag är ingen bra dag.. min motivation har gått upp i rök, jag har inte tid att slötitta på Disney Channel (eller någon annan kanal för den delen heller), jag känner sådant sug efter chokladbollar för ett brustet hjärta och jag vill ha ledigt i minst några månader framöver så jag kan ligga i soffan och tycka synd om mig själv ett tag innan jag tar mig tillbaka till verkligheten igen. Nej men jisses vad deprimerande, sanningen är att jag kunde hoppat över att tycka synd om mig själv och ligga i soffan för det hade blivit jävligt uttjatat.. känner det på mig. Däremot säger jag inte nej till medicin för krossat hjärta och lite ledigt, vore mysigt! Om jag skall säga nått positivt om dagen så får jag väl säga att jag läste ut boken som jag skall reflektera över imorse.. det var en bedrift. Frågan är varför jag skall reflektera övert en bok som handlar om att tjej blir gravid när jag kan reflektera över hur många dagar det är kvar till julafton eller något annat skoj? Eller kanske reflektera över om jag skall köra på en Tequila eller en Chang när jag kommer till Thailand? Jag tror jag kommer välja det sistnämnda, faktiskt. Nu skall jag återgå till att öva på mitt tal inför ingen annan än mig själv, mina vänner från Mars hade dessvärre inte tid att lyssna idag för deras tolk var på tjänsteresa i en annan galax och kommer inte tillbaka förrän lagom till nästa solförmörkelse, jiiiihaaaa.. nä det ballar hur! Jag bjuder på ett par låtar idag bara för att jag inte har något bättre att erbjuda.
Så sköna!
söndag 13 november 2011
Sten, sax, påse.. ye man.
Du vet att jag sitter här, väntar på något slags mirakel.. jag försöker intala mig själv att det finns något att vänta på, att något kommer hända förr eller senare. Kanske bara ett litet tecken, en liten vink eller en antydan till en inbjudan.. en inbjudan till dig, ditt liv, kanske till oss? Tiden går så vansinnigt fort och vi dras med i den, fast mina minnen av dig får fortfarande allt att stå sådär stilla ibland.. så stilla att jag inte ens bryr mig om att kolla på klockan. Ibland kan jag till och med höra din röst, känna din närhet och känna din doft trots att jag vet att det inte är på riktigt. Vi är inte på riktigt för i verkligheten är det du och sen är det jag, det finns inget vi och inget som är vårt. I verkligheten är vi som sten sax påse. Är någon av oss hård som sten blir den andra krossad, när vi bråkar är det alltid någon som blir sax och någon som blir påse och vi river i sönder varandra. Skulle det vara så att någon känner sig som känslolös.. ja lite som en sten kanske, vad passar då inte bättre än en påse som kan kväva de få känslor som finns kvar. Skulle vi någon gång råka välja samma, sten-sten, sax-sax eller påse-påse skulle vi vara för lika för att kunna fungera tillsammans.Kärlek känns som ett spel som hela tiden byter spelregler.
Pappa, ananas och ångest
Idag är det pappas dag och det skall firas med lite tårta, snart skall jag och mamma åka och köpa en farsdagspresent som alla fotbollsnördar verkligen vill ha! Som tur är så surfar inte min farsa på world wide webb om man säger så.. så det är helt okej för mig att avslöja vad det är han skall få. Jag säger så här; Zlatan. Förövrigt har jag klippt mig, det behövdes lite struktur i mitt galna virrvarr till hår helt enkelt så nu är det fixat och det är bara en färgning som behövs. Jag har efter många om och men bestämt mig för vilken frukt som är min favorit och otippat nog blir det ananas trots att jag aldrig gillat ananas innan käkade jag en halv ananas för mig själv igår kväll och det avgör saken känner jag! Nästa vecka blir en fullproppad vecka, och jag får ryck bara jag tänker på den.. så nu skall jag sluta tänka på den helt enkelt.. eller? Gaaaah fml. Nu kom jag förresten på vad jag ska göra idag förutom träna på svenskatal, plugga körkortsteori, skriva engelskareflektioner och käka tårta.. jag skall skriva en låt bara för att jag kan. Nu borde jag börja göra mig helt okej vacker för det tar en stund skall jag tala om, jisses.
fredag 11 november 2011
Choklad för hela slanten!
Okej, idag är det en bättre dag än igår även om den inte är helt bra.. eller jo den är nog faktiskt bra om jag känner efter lite. Nu skall jag snart ta mig hem och plugga som ett as, men det känns helt okej för att det kommer löna sig senare även om det inte känns så direkt just nu. Om jag skulle säga tre saker som gör min dag idag så skulle de vara - fredag, Linn och oboy! Igår gjorde jag förövrigt ett litet experiment med varm choklad, jag hade nämligen ingen mjölk hemma så jag kokade vatten, lade till lite oboypulver och sedan lite socker som grädde på moset och tro det eller ej så smakade det gott! Nej nu har jag skrivit något ointressant om något ganska... ointressant! Jag avslutar med att visa Linns nya visningsbild som jag lyckats framställa, paint for life.
torsdag 10 november 2011
Läs och lär!
Jag hade velat skriva något kul, men förtillfället är jag bara jävligt trött på hela mänskligheten. Jag verkligen avskyr hur folk beter sig ibland, det finns fyra olika typer av människor som jag gör vad som helst för att slippa beblanda mig med.. här kommer dem!
1. Folk som ljuger
Jag hatar folk som ljuger, folk som inte vågar stå för va de gör eller säger. Skaffa lite jävla stake förfan och lär er att folk i allmänhet inte tycker om folk som inte kan vara ärliga och tala sanning, bara lär er det! Ärlighet varar alltid längst, hört talats om det? Nej trodde inte det heller!
2. Folk som är inställsamma
Jag klarar inte av folk som säger en sak ena sekunden för att sedan i nästa sekund säga emot sig själv bara för att de säger saker som de tror att folk vill höra, jag vill höra vad du tycker och inte vad jag tycker för det är jag redan jävligt medveten om.
3. Folk som är för självgoda
Det där med att skryta och behöva gå runt som att man är något utöver det vanliga bara för att folk skall tycka att du är duktig och uppmärksamma att du fick mvg på nationella provet är varken coolt eller beundransvärt snarare sjukt fjantigt, svälj stoltheten för ingen bryr sig!
4. Folk som tar åt sig
Jag hatar, hatar, hatar folk som tar åt sig av vad allt och alla säger! Det finns ingenting som är mer irriterande och frustrerande som denna typ. Minsta lilla man råkar kläcka ur sig är inte riktat mot dig, allt man nämner är inte emot dig. Sluta helt enkelt tro att allt som folk säger är något jävligt negativt mot dig, och håller man inte med om någons åsikt så kan man i alla fall låta människor ha sin åsikt. Det är bara barnsligt att börja försvara sig trots att ingen någonsin nämnt något om dig, och låt folk säga vad de tycker och tänker innan du börjar spotta och fräsa för att du inte tycker samma sak eller inte tolkar på samma sätt. Faktum är att oavsett vad man sagt hade det vart något illa om dig.
Efter att ha fått detta bekymmer ur vägen kan de som känner igen sig i mina beskrivningar läsa de noga en gång till och kanske tänka sig för lite nästa gång? Förresten så har förmodligen de personer som känner igen sig på sista beskrivningen redan tagit åt sig, synd för dem. De som däremot inte känner igen sig är mer än välkomna, resten är inte min stil och jag ber er hålla er borta från mig.
1. Folk som ljuger
Jag hatar folk som ljuger, folk som inte vågar stå för va de gör eller säger. Skaffa lite jävla stake förfan och lär er att folk i allmänhet inte tycker om folk som inte kan vara ärliga och tala sanning, bara lär er det! Ärlighet varar alltid längst, hört talats om det? Nej trodde inte det heller!
2. Folk som är inställsamma
Jag klarar inte av folk som säger en sak ena sekunden för att sedan i nästa sekund säga emot sig själv bara för att de säger saker som de tror att folk vill höra, jag vill höra vad du tycker och inte vad jag tycker för det är jag redan jävligt medveten om.
3. Folk som är för självgoda
Det där med att skryta och behöva gå runt som att man är något utöver det vanliga bara för att folk skall tycka att du är duktig och uppmärksamma att du fick mvg på nationella provet är varken coolt eller beundransvärt snarare sjukt fjantigt, svälj stoltheten för ingen bryr sig!
4. Folk som tar åt sig
Jag hatar, hatar, hatar folk som tar åt sig av vad allt och alla säger! Det finns ingenting som är mer irriterande och frustrerande som denna typ. Minsta lilla man råkar kläcka ur sig är inte riktat mot dig, allt man nämner är inte emot dig. Sluta helt enkelt tro att allt som folk säger är något jävligt negativt mot dig, och håller man inte med om någons åsikt så kan man i alla fall låta människor ha sin åsikt. Det är bara barnsligt att börja försvara sig trots att ingen någonsin nämnt något om dig, och låt folk säga vad de tycker och tänker innan du börjar spotta och fräsa för att du inte tycker samma sak eller inte tolkar på samma sätt. Faktum är att oavsett vad man sagt hade det vart något illa om dig.
Efter att ha fått detta bekymmer ur vägen kan de som känner igen sig i mina beskrivningar läsa de noga en gång till och kanske tänka sig för lite nästa gång? Förresten så har förmodligen de personer som känner igen sig på sista beskrivningen redan tagit åt sig, synd för dem. De som däremot inte känner igen sig är mer än välkomna, resten är inte min stil och jag ber er hålla er borta från mig.
Tack och hej, upprörd tjej!
onsdag 9 november 2011
Give me some morphine
Okej, nu har det gått en hel månad sedan det skrevs här! Jag offrar några minuter och skriver något väldigt random helt enkelt. Funderar på att ta ett helande bad och bara sjunka in i min egna lilla värld en stund, jag behöver det efter att jag tampats med aliens från yttre rymden så här en onsdags eftermiddag. Förövrigt har jag lagat mat och pussats med min lilla Edward, om det ändå vart så väl.. Imorgon skall jag få en liten grundläggande lektion i musikal, ska bli jättekul att få komma igång lite! Om jag skulle beskriva mina känslor för allt just nu med tre ord skulle dessa vara; kamakuraperioden, john blund och geggamojja. Haha deprimerande inlägg här känner jag, snart drar vi coolingar i klassen till 08 för att kolla på häftiga grejer och testa Stockholms uteställen.. jag längtar! Om jag har lite tur så får jag dessutom träffa Marre vilket vore awesome för han är så gooooo.
Med detta släpar jag mig upp ur soffan och tappar upp ett varmt bad, tihi.
PUSS
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)