Kapitlet kärlek

Godafton, då har vi kommit till den punkt i programmet som gör absolut ondast i själen. Nu snackar vi olycklig kärlek, eller? Jag vet inte, eller jo.. eller vad fan. Du vet den där killen som skulle kunna reta gallfeber på dig, som alltid skall liva upp stämningen även då man faktiskt känner för att vara bitter.. och han som njuter av att retas med dig. Ändå kan du inte låta bli att vara i hans närhet, varför? Du är helt enkelt för intresserad för att faktiskt irritera dig tillräckligt mycket, och även om  du inte tycker om hans dåliga humor så skrattar du åt hans skämt och när han njuter av att retas så njuter du av att bli retad för du unnar honom det nöjet. Varför? Han gör dig lycklig, han bryr sig om dig och även om han kan vara så irriterande att du vill stoppa luftflödet för en sekund så är han perfekt för dig.Varför hänga upp sig på småsaker, varför irritera sig på detaljer? Ingen människa är perfekt, kan det vara så att han tilltalar dig för att han inte är helt perfekt.. men han kan fortfarande vara perfekt för dig, på sitt egna sätt! Kanske får man bara lära sig att hantera de brister han har, som du har, som jag har, som alla har? Vem är du att döma, vem är jag att döma? Kärlek är fint, när kärleken är besvarad.. hur kan något så underbart vara så jävla hemskt ibland? hur kan kärlek göra så ont? Samtidigt, så kan faktiskt även besvarad kärlek göra ont.. kärleken kan möta alla slags hinder på vägen. Och när kärleken tar slut, då tar även det fina slut. Ensam sitter du med värkande hjärta och undrar hur du kunde vara så dum, ångrar din egen existens och önskar att tidsmaskinen vore uppfunnen.

Idag länkar jag några utav de finaste låtarna jag vet, och jag dedikerar den till en vacker människa.

Tomas Ledin – Den jag kunde va (Till Björn Afzelius)
Eva Dahlgren – För att du är här
Kent – M
Chase Coy – I Fell In Love Once
Hot Chelle Rae – Bleed
Plain White T's – Body Parts